365Fri

Glad för lite.

Jag sitter på en moped på väg till en golfklubb där det kostar cirka 1100 kr att spela 18 hål utanför Siem Reap i Kambodja.
1100 kr är ca 2 månadslöner för en kambodjan, jag ska inte spela men jag ska försöka tigga till mig ett par golfklubbor och bollar åt barnen på BCI barnhem så dom kan leka och slå lite med dom.
Plötsligt öppnar himmelen sig och ett rasande monsunregn börjar, inom ett par sekunder är jag lika blöt som om jag skulle hoppat i sjön med kläderna på, och det är svårt att se något så jag saktar ner lite. Då blir jag omkörd av en man på moped som har en stor, fullvuxen slaktad gris bakom sig fastsurrad på sadeln med trynet vänt mot himmelen. Helt normalt i Kambodja!
Jag lyckades tigga till mig 3 klubbor by the way…
Vi sitter i en gammal, skraltig minibuss med 9 säten, vi är 11 personer, resan är på ca 6-7 timmar mellan Siem Reap och Pnom Phen.
Framför oss sitter en ung kvinna med en vacker flicka på ca 2 år i sitt knä och bredvid förmodligen mormor med en pojke på ca 5-6 år.
Inte en enda sekund under resan grinar, skriker, eller bråkar något av barnen .
Inte någonting har dom att leka med, och definitivt inte en bildskärm med massa filmer, ipads, dataspel, godis, läsk, chips, mobiltelefoner etc etc.
Skulle varit intressant att utsätta ett par ungar hemifrån samma resa…
Vi hade varit ute på mäktiga Mekong floden och sett den enda delfinarten som lever i sötvatten en solig dag, så väldigt spännande kan jag inte påstå det var men helt okej tur. Soda, en riktig figur som var vår tuk tuk driver körde oss denna dagen.
Soda kan säga lite saker på alla möjliga språk, och det har han lärt sig för att flörta med damer! Inte en kvinna går säker i Sodas närhet och han pratar och tutar på allt med långt hår och kjol, även Arnstad gav han sig på, kallade henne » my blond beautiful sister» och blinkade förföriskt med ett öga till henne.
Plötsligt skriker Soda högt i falsett, tvärstannar tuk tuken, hoppar av och skriker «snake snake»! Det slingrade sig en orm bakom sätet och Soda försökte med en kvist att få den ner på marken från tuk tuken, livrädd och brölande. Ormen blev nervös och kröp ner i ett hål vid bakljuset på mopeden. Vi petade och härjade alla tre med pinnar och kvistar men ormen hade ingen lust att komma ut, så efter en kvart körde Soda vidare, blek som ett lakan i trynet med stränga uppmaningar till oss att hålla ett öga på stället där ormen gömt sig. Efter en stund kom vi till ett tempel där Sodas farsa var, han fick ut ormen på ett par sekunder med en bambustav, skrattade hejdlöst åt sin livrädda son och berättade att ormen var fullständigt ofarlig.

Soda på ormjakt.

Sen kan man förstås äta ormen.

Ovanligt att vara till sjöss utan flugspöt.

Våran gode vän Rith som jobbade på BCI förut har nu öppnat en engelsk skola i sitt eget hus dit folk kommer från hela världen för att hjälpa barnen att lära sig engelska.
Han har ställt hela sitt hus till förfogande för volontärerna, och flyttat in med sin fru och två barn i ett litet rum bara för att frivilliga engelsk lärare ska trivas så bra som möjligt.
Rith är mycket stolt över sin stad Kratie, och tar med alla som kommer på cykelturer, delfinsafari, meditation i tempel samt karaokebar. Han gör allt plus lite till för att alla skall trivas, mannen har hjärtat på rätt ställe och brinner för sitt projekt. Hans senaste idé är att bygga ett litet hus på gården där alla besökare skall äta middag, diskutera och gärna dricka en del öl som han säljer för en liten vinst. Nu går det extremt sakta med husbyggandet på grund av att 2 av murarna är fulla som norrländska vårdiken från morgon till kväll, dom kan ragla in vid 9 tiden med skyhög promille, flytta en cementsäck, gräva 5 minuter med spaden och en har som vana att  vråla Happy birthday-sången för full hals, sen raglar dom iväg, och det var den dagens jobb. Rith, som inte verkar ha förmåga att bli sur, arg eller irriterad what-so-ever bara skrattar och säger på sin knackiga engelska «Happy happy cambodian, drunk every day, happy happy»

Happy happy Cambodjan.

Det kostade ca 7-8 kr per barn att först spela fotboll på en riktig fotbollsplan i en timme, för att sedan bada i en 15 meter lång swimmingpool ca 45 minuter.
30 barn var det och 6 vuxna. Vi delade på beloppet mellan oss vuxna utländska volontärer och barnen tjöt av lycka i närmare 2 timmar, inte en tillstymmelse till bråk mellan någon, bara ren lycka och glädje att få spela fotboll och bada tillsammans!
Att se Kambodjanska barn när dom ler och smilar med hela ansiktet måste upplevas för att förstå hur äkta det är, och hur tacksamma dom blir när man ger av sig själv till dom, pratar med dom, sjunger med dom , ritar och leker med dom och ger dom kärlek.

Badglädje.

Chips och varm Turid är gott och skönt efter bad.

Efter att ha varit över 2 månader i Kambodja börjar man lära känna landet lite,och påstå att det är en demokrati är ett stort skämt, den korrupta gamla gubbskrället har styrt landet i snart 40 år, och hävdar att det är fria val men vem räknar rösterna?
Kambodja får milliardbelopp i biståndspengar som bara försvinner ner i privata fickor hos gubbarna i » peoples parti» som dom ironiskt nog kallar sig.
I Kambodja finns det inte någonstans att slänga skräp, inga soptunnor ingenting.
Så det ligger på gatan och längs med vägarna och överallt, helt skrämmande att han inte ens kan få ut soptunnor på gatorna , den korrupta gamla döskallen.
Men turismen ökar stadigt och det är bra för landet.
Kan våra barn på barnhemmet lära sig prata, skriva engelska samt lära sig baskunskaper i data är dom säkrade jobb i framtiden, och det tror vi att dom kommer lyckas med.
En dag på barnhemmet skriker plötsligt Kum Kin alias Spiderman, «look teacher Mats, look at me, I have three legs today!» Spiderman hade lånat Theas benprotes, den lilla luringen och hade satt sig på det. Thea bara flinade när han senare fick tillbaka sitt ben.

Gamla polare återförenade.

Favoriten äntligen tillbaka.

Vi har en dröm om att en dag sätta alla barnen på ett flygplan och få dom till Norge under vintern, så dom får uppleva snö och is för det är dom väldigt fascinerade av efter ha sett bilder från bland annat Lårdal.
Tror jag slår en signal till Bjørn Kjos när jag kommer hem och kör lite tigging…

Buddha hjälper kanske om Kjos snålar.

Mäktiga Mekong i solnedgång.